Från DN:
Nils-Axel Mörner, geolog slår larm om kornas framfart på de sydliga vidderna. Nu ska Riksantikvarieämbetet kopplas in.
Vissa stenar har börjat vittra efter kornas framfart, säger Mörner. Han tror inte korna har onda avsikter – de älskar helt enkelt bara att klia sig.
Alla har nog hört talas om ett eller annat medicinskt försök som gått tokfel. Det har ju hänt…
Att delta i medicinska försök för att tjäna en extra hacka då och då är en realitet för flera tusen svenskar, särskilt ungdomar och studenter, och i synnerhet på universitetsorter, där forskarna som utför försöken finns.
Många är de föräldrar som uppmanat sina barn till försiktighet efter de skriverier som förekommit om avlidna försökspersoner, svåra men och försök som helt enkelt lyckats slinka igenom de etiska kommitéer och granskningar som finns, trots att de inte borde ha gjort det. Men hur farligt är det egentligen?
Kliniska försök
Det finns flera olika typer av försök, och att rakt av kalla det medicinska försök kan vara missvisande, då det i vissa fall inte alls rör sig om mediciner som ska prövas. Ett bättre namn kunde kanske vara kliniska försök. Det kan röra sig om grundforskning, i exempelvis dermatologi (läran om hud), som i fallet med ett just nu aktuellt forskningsprojekt här i Odense – irritantprojektet. Det kan röra sig om psykologiska tester; perception, minne, etc.
Detta behöver naturligtvis inte innebära att det är ofarligt. Det är inte bara läkemedel som behöver vara farliga. Allt mindre beprövat medför en risk, som man försöker minimera, men som trots detta finns.
Det medicinska försöket
Det mest klassiska är dock ändå det som innehåller läkemedel av ett eller annat slag; det är nämligen här pengarna finns. Läkemedelsbranchen är en gigantisk industri, med enorm omsättning (och vinst). Det är en branch som växer i styrka allt eftersom det görs nya naturvetenskapliga, främst biologiska, och i synnerhet genetiska, landvinningar. Här finns det ett ekonomiskt intresse bakom forskningen, och som vi alla känner till går mänskliga hänsyn inte alltid framför vinstpotential.
Egna erfarenheter
Jag har själv nyligen medverkat i ett försök. Beslutet att medverka handlade helt och hållet om riskanalys – är det värt det för de pengar jag får? I det här tillfället var det avgjort det; det var ett beprövat läkemedel, som ges till hundratusentals människor världen över, det var i en låg dos, och det var i få dagar. Dessutom var biverkningarna väldokumenterade, relativt milda (de som var vanligast förekommande) och snabbt övergående. Jag slapp smärtförsök, det gick att passa in i schemat, någorlunda, och timlönen blev hög nog för att det skulle vara lockande.
Som extra inkomstkälla för den stressade studenten utan möjlighet till ett extraknäck med fasta tider kan det vara ett alternativ. CSN är ju inte direkt frikostiga med pengarna, och man ska ju leva…
Summa summarum…
Precis som i alla delar av livet räcker sunt förnuft långt. Verkar ett försök vara förbundet med risker, så kan det mycket väl vara så, och man ska vara försiktig. Verkar det riskfritt, så ska man dubbelkolla medicinerna, kemikalierna eller vad det nu kan vara, en gång till, för att vara på den säkra sidan. Internet är ett utmärkt verktyg för detta.
Jag är på intet sätt en förespråkare för mediciner, utan medverkar, om jag gör det, av helt ekonomiska skäl. Man får göra sig lite moraliska övervägningar när man väljer sina försök – att hjälpa en ph.d.-studerande med ett grundforskningsprojekt kan man ju tycka känns bättre än att vara med i ett försök om en välfärdsmedicin som enbart finns till för att generera inkomster till läkemedelsföretaget som tagit fram den, för ett behov som uppkommit genom dåligt leverne (eller finfin marknadsföring).
Windows Live Writer är ett verktyg för att blogga direkt från skrivbordet, dvs. från ett program som körs lokalt på datorn.
Använder man alltid samma dator för att blogga så är det ju riktigt smidigt. Skulle man sen inte sitta vid just den datorn så finns ju alltid webbgränssnittet kvar…
Det här blir ett litet testinlägg.
[Från TKJ]
Edit: Det fungerade, utmärkt!
Jag har hittat den perfekta laptopmusen; nu väntar jag bara på laptopen. Se mer på Engadget.
Och snälla Dell, jag har ätit all min spenat i år, beställde relativt tidigt, och tycker att jag förtjänar leverans sisådär imorgon.
Jag har för sisådär en vecka sedan beställt årets pryl 2007, nämligen en bärbar dator. Och inte är det vilken Acerklump som helst, utan en Dell XPS m1330, Dells nya flaggskepp i XPS-serien.
Läs specifikationerna, och avundas:
Behöver jag säga att jag längtar efter leverans? På orderbekräftelsen från Dell står det början av augusti, men jag har hopp om att den ska komma tidigare, då det är ett senaste-datum.
Jag återkommer med mer när jag fått hem den. Hoppas den kommer innan jag och K ska på tur – det hade varit kanon att kunna se på film under tråkiga buss- och tågresor.
Idag gjorde Malin och jag en utflykt till Ven (eller Hven som ön heter på dansk). Denna bortglömda ö som man bara ser varje gång man kör E6:an förbi Landskrona/Glumslöv. Hur många gånger har man inte sagt i bilen att "vi skulle ta och åka dit, det var länge sen". Nu gjorde vi det – åkte dit. Hyrde en tandem och cyklade runt dom få kilometrarna på härligt slingrande grusvägar. Vi pausade i Kyrkviken där vi kunde sola en stund på stranden med utsikt över hela danska kusten från Kph till Helsingör. Lunch med rökt makrill i rökeriet innan det var dax att ge sig tillbaka. En skön och avkopplande dag som verkligen kan rekommenderas.
EM-kval matchen i Parken igår kväll mellan Danmark och Sverige går till fotbollshistorien. En fantastiskt välspelad och spännande match som slutar i skandal. Taggade spelare på plan som inte kan styra temperamentet och likasinnade åskådare som förmodligen fått hjälp av en och annan öl. Nu var det danskarna som trillade dit. Blåögda arrangörer som struntat i säkerhetsåtgärder under förevändningen ”respekt för publiken”. Idrott hetsar både utövare och åskådare. Så är det bara. Även i Sverige och Danmark. Skaffa säkerhet som förebygger och motsvarar risknivån.
Lördag 19 Maj
Steg som vanligt upp vid 7 i morse för att ge mig ut på veckans efterlängtade cykeltur i Torup/Bökeberg. Regnmolnen låg redan tungt. Efter sedvanliga morgonbestyr med rejäl frukost och hundrastande var det fortfarande uppehållsväder och en behaglig temperatur, upp mot 15 grader. Det fanns en förhoppning om att molnen skulle kapsla nederbörden och dra iväg, …. men inte det nej! Vid 8 tiden började det stänka så smått. Skam den som ger sig så lätt. Med orubbad förhoppning om uppehåll satte jag mig i bilen och gav jag mig iväg mot Torup. Efter ca 3 minuter vräkte regnet ner så att det krävdes high speed på vindrutetorkarna. Och det fortsatte och fortsatte och fortsatte. Skulle jag vända om? Hur många (vikingar/entusiaster/självplågare) skulle dyka upp i detta bus? Vackel, vackel, vackel. Det tog 15 avfarter och några till svordomar innan jag kunde förmå mig att ge upp. Men va fan, det kommer en Söndagmorgon också. Det blir nog bättre då. Genarp och Romeleåsen är inte fel.
Med facit i hand känns det som ett vettigt beslut att balla ur i morse. Det hade bevisligen inte varit någon höjdartur för de fyra MTC:are som trots allt gav sig ut.
De flesta tänker nog på tennis eller pension när de hör förkortningen ATP, men inte jag. Jag tänker genast; adenosintrifosfat.
Kan det vara sunt?
Den modul jag läser nu, här i Odense, heter Bevægelse og arbejd, och handlar om hur rörelseapparaten är uppbyggd och fungerar. Kring det temat läser vi anatomi, fysiologi, biokemi och så vårt egna ämnen (som vi inte delar med stud.med.) klinisk biomekanik och teoretisk biomekanik.
Anatomi
Här lär vi oss i den här modulen hur rörelseapparaten är uppbyggd, och den består främst av skelett och muskler, men också av nerver och kärl. Undervisningen föregår normalt som så att vi har föreläsningar med genomgångar av de delar vi arbetar med just nu. Föreläsningarna följs sedan upp med timmar där vi övar med hjälp av frågor i övningshäften, som vi svarar på med hjälp av att kika och pilla på likdelar, plastmodeller, titta på röntgenbilder, fråga instruktorer och framför allt läsa i våra böcker…
Fysiologi
Fysiologi handlar om hur anatomin fungerar – i det här fallet är det musklerna, och deras uppbyggnad, funktion, energiomsättning osv. det handlar om. Här handlar det till exempel om vad som händer när en muskel drar ihop sig – tvärbrocyklus.
Biokemi
Det här ämnet understöttar fysiologin – här lär vi oss citronsyracykeln (Krebs cyklus, TCA-cykeln… kärt barn har många namn, blä!) och allt annat som har med kroppens energiomsättning att göra. Massor av kemiska reaktioner och formler, inte speciellt spännande alls tycker jag.
Klinisk biomekanik
Klinisk biomekanik är vårt första egentliga kliniska ämne, om man ser bort ifrån den första hjälpen-kurs vi fick i modul 1. Att ett ämne är kliniskt betyder helt enkelt att det är något man använder i klinik, dvs. i verkliga livet. Det är inte en underbyggande vetenskap, utan något man faktiskt applicerar direkt. Klinisk biomekanik 1a, som kursen faktiskt heter, är en palpationskurs, där vi lär oss att märka skelett- och mjukdelsstrukturer över hela kroppen, samt en del annat smått och gott. Vi har väldigt få timmar schemalagda här, så det ska till riktigt mycket övning på ”fritiden”, riktigt mycket…
Teoretisk biomekanik
Teoretisk biomekanik handlar om hur biomekaniken fungerar i teorin, kort och gott. Det betyder att vi läser om hur exempelvis benvävnad/broskvävnad/muskelvävnad beter sig under olika förhållanden – påverkat av olika typer av krafter osv.
Kort och gott, jag har att göra. Det är hårt och slitsamt, men det ger mycket!
