Om Christofer

Äldst i syskonskaran på tre. Teknikfreak, med en oerhörd svaghet för prylar.

Hjärnan är vaken när du sover

Det har tidigare visats att vi arbetar en hel massa när vi sover. Där är en hel hop neurala nätverk i hjärnan som fortsätter att jobba när du har släckt lampan och sjunkit bort i drömmar. Dessa bearbetar det du har upplevt under dagen, och ser till att där blir plats för nytt. Som student kan jag intyga att sömn är viktigt för inlärningen, och ett utmärkt medium för problemlösning.

Forskare på Karolinska Institutet, tillsammans med personal från Astrid Lindgrens barnsjukhus, har nu visat att även (nyfödda) spädbarn uppvisar aktivitet i några av de neurala nätverk som förblir "på" när resten av oss sover.

Det här är en kanske inte helt oväntad upptäckt, då det skulle vara konstigt om där inte skedde något av det samma hos spädbarn. Ändå bekräftar det att stimuli i form av sång, tal, beröring (läs om massage på spädbarn på Touch Research Institute; intressant läsning!), vaggning och så vidare, bestämt har en utvecklande effekt på barnet.

Att finansiera sina studier med medicinska försök

Alla har nog hört talas om ett eller annat medicinskt försök som gått tokfel. Det har ju hänt…

VenflonAtt delta i medicinska försök för att tjäna en extra hacka då och då är en realitet för flera tusen svenskar, särskilt ungdomar och studenter, och i synnerhet på universitetsorter, där forskarna som utför försöken finns.

Många är de föräldrar som uppmanat sina barn till försiktighet efter de skriverier som förekommit om avlidna försökspersoner, svåra men och försök som helt enkelt lyckats slinka igenom de etiska kommitéer och granskningar som finns, trots att de inte borde ha gjort det. Men hur farligt är det egentligen?

Kliniska försök
Det finns flera olika typer av försök, och att rakt av kalla det medicinska försök kan vara missvisande, då det i vissa fall inte alls rör sig om mediciner som ska prövas. Ett bättre namn kunde kanske vara kliniska försök. Det kan röra sig om grundforskning, i exempelvis dermatologi (läran om hud), som i fallet med ett just nu aktuellt forskningsprojekt här i Odense – irritantprojektet. Det kan röra sig om psykologiska tester;  perception, minne, etc.866422_52806149

Detta behöver naturligtvis inte innebära att det är ofarligt. Det är inte bara läkemedel som behöver vara farliga. Allt mindre beprövat medför en risk, som man försöker minimera, men som trots detta finns.

Det medicinska försöket
Det mest klassiska är dock ändå det som innehåller läkemedel av ett eller  annat slag; det är nämligen här pengarna finns. Läkemedelsbranchen är en gigantisk industri, med enorm omsättning (och vinst). Det är en branch som växer i styrka allt eftersom det görs nya naturvetenskapliga, främst biologiska, och i synnerhet genetiska, landvinningar. Här finns det ett ekonomiskt intresse bakom forskningen, och som vi alla känner till går mänskliga hänsyn inte alltid framför vinstpotential.

Egna erfarenheter
Jag har själv nyligen medverkat i ett försök. Beslutet att medverka handlade helt och hållet om riskanalys – är det värt det för de pengar jag får? I det här tillfället var det avgjort det; det var ett beprövat läkemedel, som ges till hundratusentals människor världen över, det var i en låg dos, och det var i få dagar. Dessutom var biverkningarna väldokumenterade, relativt milda (de som var vanligast förekommande) och snabbt övergående. Jag slapp smärtförsök, det gick att passa in i schemat, någorlunda, och timlönen blev hög nog för att det skulle vara lockande.

Som extra inkomstkälla för den stressade studenten utan möjlighet till ett extraknäck med fasta tider kan det vara ett alternativ. CSN är ju inte direkt frikostiga med pengarna, och man ska ju leva…

Summa summarum…
Precis som i alla delar av livet räcker sunt förnuft långt. Verkar ett försök vara förbundet med risker, så kan det mycket väl vara så, och man ska vara försiktig. Verkar det riskfritt, så ska man dubbelkolla medicinerna, kemikalierna eller vad det nu kan vara, en gång till, för att vara på den säkra sidan. Internet är ett utmärkt verktyg för detta.

Jag är på intet sätt en förespråkare för mediciner, utan medverkar, om jag gör det, av helt ekonomiska skäl. Man får göra sig lite moraliska övervägningar när man väljer sina försök – att hjälpa en ph.d.-studerande med ett grundforskningsprojekt kan man ju tycka känns bättre än att vara med i ett försök om en välfärdsmedicin som enbart finns till för att generera inkomster till läkemedelsföretaget som tagit fram den, för ett behov som uppkommit genom dåligt leverne (eller finfin marknadsföring).

 

Intressant?

Testar Windows Live Writer

Windows Live Writer är ett verktyg för att blogga direkt från skrivbordet, dvs. från ett program som körs lokalt på datorn.

Använder man alltid samma dator för att blogga så är det ju riktigt smidigt. Skulle man sen inte sitta vid just den datorn så finns ju alltid webbgränssnittet kvar…

Det här blir ett litet testinlägg.

[Från TKJ]

 

Edit: Det fungerade, utmärkt!

Andra bloggar om: , ,

Dell XPS m1330

Jag har för sisådär en vecka sedan beställt årets pryl 2007, nämligen en bärbar dator. Och inte är det vilken Acerklump som helst, utan en Dell XPS m1330, Dells nya flaggskepp i XPS-serien.

Dell XPS m1330

Läs specifikationerna, och avundas:

  • 13,3-tums LED-belyst widescreen-skärm med inbyggd webbkamera
  • 1,8 GHz Intel Core 2 Duo-processor (Santa Rosa)
  • 2 GB RAM
  • 120 GB hårddisk
  • Nvidia Geforce Go8400M GS, med 128 MB dedikerat DDR3-grafikminne.
  • Slotmatad DVD-brännare
  • Bluetooth, N-draft W-lan-kort, HDMI-utgång
  • Vikt: omkring 2 kg

Behöver jag säga att jag längtar efter leverans? På orderbekräftelsen från Dell står det början av augusti, men jag har hopp om att den ska komma tidigare, då det är ett senaste-datum.

Jag återkommer med mer när jag fått hem den. Hoppas den kommer innan jag och K ska på tur – det hade varit kanon att kunna se på film under tråkiga buss- och tågresor.

 

Andra bloggar om: , , ,

Modul 4 – Bevægelse og arbejd

Den modul jag läser nu, här i Odense, heter Bevægelse og arbejd, och handlar om hur rörelseapparaten är uppbyggd och fungerar. Kring det temat läser vi anatomi, fysiologi, biokemi och så vårt egna ämnen (som vi inte delar med stud.med.) klinisk biomekanik och teoretisk biomekanik.

Anatomi 
Här lär vi oss i den här modulen hur rörelseapparaten är uppbyggd, och den består främst av skelett och muskler, men också av nerver och kärl. Undervisningen föregår normalt som så att vi har föreläsningar med genomgångar av de delar vi arbetar med just nu. Föreläsningarna följs sedan upp med timmar där vi övar med hjälp av frågor i övningshäften, som vi svarar på med hjälp av att kika och pilla på likdelar, plastmodeller, titta på röntgenbilder, fråga instruktorer och framför allt läsa i våra böcker…

Fysiologi
Fysiologi handlar om hur anatomin fungerar – i det här fallet är det musklerna, och deras uppbyggnad, funktion, energiomsättning osv. det handlar om. Här handlar det till exempel om vad som händer när en muskel drar ihop sig – tvärbrocyklus.

Biokemi 
Det här ämnet understöttar fysiologin – här lär vi oss citronsyracykeln (Krebs cyklus, TCA-cykeln… kärt barn har många namn, blä!) och allt annat som har med kroppens energiomsättning att göra. Massor av kemiska reaktioner och formler, inte speciellt spännande alls tycker jag.

Klinisk biomekanik
Klinisk biomekanik är vårt första egentliga kliniska ämne, om man ser bort ifrån den första hjälpen-kurs vi fick i modul 1. Att ett ämne är kliniskt betyder helt enkelt att det är något man använder i klinik, dvs. i verkliga livet. Det är inte en underbyggande vetenskap, utan något man faktiskt applicerar direkt. Klinisk biomekanik 1a, som kursen faktiskt heter, är en palpationskurs, där vi lär oss att märka skelett- och mjukdelsstrukturer över hela kroppen, samt en del annat smått och gott. Vi har väldigt få timmar schemalagda här, så det ska till riktigt mycket övning på ”fritiden”, riktigt mycket…

Teoretisk biomekanik
Teoretisk biomekanik handlar om hur biomekaniken fungerar i teorin, kort och gott. Det betyder att vi läser om hur exempelvis benvävnad/broskvävnad/muskelvävnad beter sig under olika förhållanden – påverkat av olika typer av krafter osv.

Kort och gott, jag har att göra. Det är hårt och slitsamt, men det ger mycket!

”Spytvaskning”

Er I blevet udsatte for fenomenet spytvaskning? I ved, hvor en riktig gammel pensionist som bevæger sig sindsygt langsomt, pludsligt bliver lynhurtig hvis man er snavset i ansigtet… du når ikke engang at løfte armen for at tørre det væk.

En klasskamrat illustrerar livligt medan vi andra nickar instämmande.

Och jag känner igen det precis. Spottvätt – något som barn dagligen blir utsatta för. Du visste inte ens att du hade något i ansiktet, och innan du hunnit reagera på informationen så är det där; ett nedspottat finger, eller en liten trasa, handduk, tröjarm, vad som nu finns tillgängligt…

Våren…

Så är den äntligen här. Efter en lång och seg tråkvinter, som varken bjudit på snö eller riktig kyla, utan mest påminnt om en regnig höst är ljuset, värmen, fågelkvittret och allt det där andra tillbaka.

I lite drygt en vecka har jag vaknat och faktiskt varit rätt pigg, eller frisk som man säger här i Danmark. (Att vara frisk i svensk mening heter rask. Och är man rask på det svenska sättet så är man… hurtig. Men inte hurtig som på svenska – det vet jag inte vad det heter på danska.) Det gör en otrolig skillnad på min kropp och mitt humör – ett par grader mer, blå himmel och lite fågelkvitter. Förmodligen känner kroppen det på sätt som jag inte helt förstår – det är nog samma mekanism som står bakom fenomenet då man vaknar minuten innan klockan ringer.

Nästa vecka börjar eksamensläsningen inför min eksamen den 29:e. Vi får en opgave i sundhedspsykologi på måndagen den 26:e som ska vara inlämnad den 28:e, så eksamensläsningen måste vara lite effektivare lite tidigare den här gången. Men innan dess ska jag ha en avslappnande och hyggelig helg!

Om där är någon där hemma som faktiskt läser, så skriv en kommentar. Inga kommentarer = inga läsare = mindre motiverat att skriva.